Matavfall, matsvinn

Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt är det viktigt att allt avfall hanteras på rätt sätt. Det bästa är att minimera avfallsmängderna så att så lite avfall som möjligt uppstår. För det avfall som ändå uppstår är det viktigt att källsortera så mycket som möjligt.

För dig som hanterar livsmedel

För dig som hanterar livsmedel har vi sammanställt en informationssida som berättar om olika typer av avfall som kan uppstå när man hanterar livsmedel. I den kan du läsa om hur du sorterar och vem du kan kontakta om du har frågor.

Så här gör du med ditt avfall

This is how you sort your waste

Matsvinn

I Sverige slänger varje person i genomsnitt 15 kilo fullt ätbar mat i soporna varje år. Utöver det sköjer vi även ner 18 kg mat och dryck i avloppet varje år. Det motsvarar ungefär en måltid och tre koppar kaffe per dag i en månad, enligt Livsmedelsverkets beräkningar. För en familj med två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 3000 och 6000 kr per år

Att producera mat belastar dessutom både klimat och miljö. Det svenska matsvinnet från hushåll, restauranger och storkök motsvarar ett utsläpp på nästan två miljoner ton växthusgaser, vilket är lika mycket som utsläppen från 700 000 bilar under ett år.

En anledning till att mat slängs är att man inte vet hur olika sorters mat bör förvaras för att hålla länge samt att man inte planerar sina inköp och måltider på bästa sätt.

Råd för att minska matsvinnet

Några enkla tips som kan hjälpa dig att minska matsvinnet är att

• planera dina inköp och köp inte mer mat än du tror du kommer att äta upp
• ät upp maten i tid – håll koll på maten i kylskåp och frys, och planera dina måltider utifrån de livsmedel du har hemma, ta hand om rester efter en måltid genom att snabbt kyla ned mat som du ser inte kommer att gå åt
• förvara maten rätt i kylskåp och frys in mat som du inte kommer att äta upp inom den närmsta tiden – kött, fisk och mejerivaror ska kylförvaras, en bra kylskåpstemperatur är +4–5 grader Celsius, de flesta livsmedlen håller längre ju kallare de förvaras, de flesta grönsaker och frukter håller längre om de förvaras i kylskåp
  
• frysa in mat som du vill spara länge, en bra frystemperatur är -18 grader Celsius.

Bäst före-datum eller sista förbrukningsdag​

Det finns en viktig skillnad mellan mat som är märkt med bäst före-datum och mat som är märkt med sista förbrukningsdag.

Bäst före-datum

Bäst före-datumet är det datum till vilket produkten ska behålla sin kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänst och tuggmotstånd. En produkt med ett bäst före-datum blir inte dålig eller farlig att äta direkt när datumet passerats.

Det är tillverkaren som märker produkten med bäst före-datum och hållbarheten är många gånger kopplad till hur produkten förvaras. På kylvaror står det exempelvis ”kylvara, förvaras vid högst +8 grader Celsius”. Ju kallare en kylvara förvaras desto längre håller den.

Släng inte mat bara för att den passerat bäst före-datumet, ofta håller den mycket längre. Genom att titta, lukta och smaka på maten kan man många gånger upptäcka om maten börjat bli dålig.

Sista förbrukningsdag

Sista förbrukningsdag används på livsmedel som är känsligare och som tillverkaren bedömer snabbt kan bli en hälsorisk att äta. Sista förbrukningsdagen är den sista dag som tillverkaren garanterar att produkten kan ätas utan fara för hälsan. Sista förbrukningsdag är kopplad till temperaturen som produkten förvaras i, och ofta är produkter med sista förbrukningsdag märkta med ”förvaras vid högst +4 grader Celsius” eller kallare.

Var försiktig med att äta mat som passerat sista förbrukningsdagen. Även om maten varken luktar eller smakar konstigt kan sjukdomsframkallande bakterier finnas i produkten.