Kommunens precisering av bebyggelse

Se riktlinjer om bebyggelse i respektive gällande översiktsplanedel.

Fördjupningar och tillägg

• På mark som avsatts för framtida bebyggelse eller som utredningsområden tillåts ingen byggnation eller verksamhet som kan försvåra ett framtida samordnat planeringsarbete och genomförande.
• Nylokalisering av permanentbebyggelse på landsbygden bör betraktas med en positiv grundinställning.
• Jordbruksmark får inte tas i anspråk för bebyggelse annat än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.
• I både nyexploaterings- och kompletteringsområden eftersträvas en funktionsblandning mellan bostäder och verksamheter. Blandad bebyggelse och blandade upplåtelseformer bidrar till social integration.
• För att stimulera rörlighet på bostadsmarknaden ska kommunen särskilt prioritera byggande av attraktiva lägenheter med god tillgänglighet för äldre.
• Bebyggelsemiljöer planeras så att möjligheten att gå, cykla och åka kollektivt underlättas.
• I samband med kompletteringar bör förutsättningar skapas för effektiv drift. 
• Vid alla plan-, lovärenden och vindkraftsprövningar som rör objekt högre än 20 meter utanför samman­hållen bebyggelse (tätort) och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse ska samråd ske med försvarsmakten. 
• Bebyggelse bör inte uppföras närmare allmän väg än 12 meter från vägområde. Längs E4 och E12 och väg 363 bör bebyggelse inte uppföras närmare vägområde än 30 meter. Inom Umeå tätort, där kommunen har ett starkt allmänintresse av att bygga stadsmässigt bör bebyggelse kunna placeras närmare vägområde än 30 m. En sådan lokalisering bör föregås av en riskanalys. 
• Inom 50 meter från järnväg bör ny lokalisering av bebyggelse som stör eller kan störas av järnvägstrafiken inte ske. Större avstånd kan ibland erfordras med hänsyn till vibrationer och/eller buller. Lokalisering närmare än 50 meter bör föregås av en riskanalys. Nybyggnader och andra trafikalstrande verksamheter bör inte medges, om trafikförsörjningen förutsätts ske via enskild väg som korsar järnvägen i plan, om lokaliseringen bedöms försvåra ett framtida borttagande av plankorsningen. Samråd ska ske med Trafik­verket.
• Försvarsintressen kan finnas inom områden som av sekretesskäl inte kan redovisas i Översiktsplanen. Inom dessa områden ska samråd om bygglov och förhandsbesked ske med försvarsmakten och Länsstyrelsen.
• Vid nybebyggelse inom områden som är riskområden ur radonsynpunkt erfordras kompletterande mätningar. Riskområdena framgår av underlagsmaterial till översiktsplanen.
• Plan- och lovärenden inom försvarsmaktens influensområden ska remitteras till Försvarsmakten. Detta gäller även samtliga ärenden som avser nån typ av bygglovsbefriade åtgärder enligt PBL 9 kap 4a-c.
  

• Där behov finns och där det är möjligt bör en utgångspunkt vara att komplettera med saknade funktioner eller underrepresenterade boendeformer. Ny bebyggelse ska berika befintliga miljöer.

• Småhusbebyggelse ska i första hand placeras utanför ”fem-kilometersstaden” längs kollektivtrafikförsörjda stråk.

• Ny bebyggelse ska komplettera befintlig bebyggelse och bör i första hand lokaliseras till byar längs utpekade kollektivtrafikstråk.
• Möjligheter att driva rationellt jordbruk ska inte försvåras. Fragmentering av sammanhållen jordbruksmark bör undvikas.
• I byar med ingen eller svag befolkningstillväxt kan dock möjligheten att bevilja nylokalisering på jordbruks­mark prövas när detta stärker byns struktur och bykaraktär.
• Utanför de kollektivförsörjda stråken kan nylokaliseringar inom eller i direkt anslutning till befintliga bebyggelsegrupper accepteras i det fall den tillkommande bebyggelsen samspelar med den befintliga bebyggelsen på ett bra sätt. Hänsyn ska tas till jordbruks-, friluftslivs-, natur- eller kulturmiljöintressen och till strandskydd. Därutöver krävs att VA-frågan kan lösas på ett hållbart sätt och att lokaliseringen är hållbar utifrån möjlighet att nyttja befintlig infrastruktur som exempelvis kollektivtrafik. 
• Vid lokalisering av bebyggelse bör hänsyn tas till förutsättningarna att klara en acceptabel trafikförsörjning och annan samhällsservice till rimliga kostnader. Kommunalekonomiska konsekvenser av en lokalisering kan behöva beaktas, även vid prövning av enskilda bygglovärenden, till exempel bristande skol- eller VA-kapacitet eller uppkomst av andra krav på samhällsservice som kommunen inte kan tillgodose med planerade och tillgängliga resurser. Ny permanentbostad bör därför normalt lokaliseras i närheten av befintliga helårsbostäder och i närheten av allmän väg eller större allmänt trafikerad enskild väg. Om lokaliseringen styrs av rimliga enskilda intressen, till exempel vid näringsanknuten bebyggelse, bör även annan lokalisering godtas.
• Utbredning av bebyggelse med direktutfarter längs allmän väg bör undvikas.

• Utformning och färgsättning bör ske på ett utseendemässigt bra sätt som passar både för byggnaden som sådan och för omgivningen på platsen så att en god helhetsverkan uppnås.
• Placera inte byggnader på odlingsmark utan helst i gränslandet mellan åker och skog.
• Behåll byns eller husgruppens mönster och karaktär samt byggnadernas riktning.
• Behåll den lokala bebyggelsetraditionens proportioner, volymer, material och färger på de nya byggnaderna.

• Fritidshusbebyggelse betraktas positivt. Den bör lokaliseras till samlade grupper som hålls åtskilda av naturmark.
• Fritidshusområdenas befintliga karaktär bör bibehållas. Det gäller såväl bebyggelsens omfattning och utformning som tomtplatsernas storlek.