Strategier för hållbar tillväxt
Vid byggandet av staden och utveckling av våra olika platser i vår kommun är strategier för hållbar tillväxt centrala. De är strategiska överväganden som anger vägen för att uppnå byggandet av en hållbar stad och kommun, socialt, ekologiskt, kulturellt och ekonomiskt.
Strategierna är uppbyggda på stadsbyggnadsprinciper där alla dimensioner och sektorsfrågor är integrerade i sex utvecklingsstrategier, inte som sektoriella delar. Här samsas alltså frågor som trafik, grönstruktur, sociala frågor, teknisk försörjning etcetera. Det handlar alltså inte om ett tema i taget för exempelvis gröna frågor, för jämställdhet, för integration eller teknisk infrastruktur. Hade ett sektoriellt sätt att visa strategierna valts, skulle var och ett tema ha en egen strategi men avvägningen är att utvecklingsstrategierna redovisas i stället på stadsbyggnadsidéer med alla sektorsvisa frågor integrerade.
Planeringen för bebyggelse- och trafikstrategier är helt integrerade och när utvecklingen sker enligt strategierna stärks en mängd perspektiv. När vi arbetar enligt femkilometersstaden stärks perspektiv som jämställdhet och integration. När vi arbetar med komplettering ingår integrerad grönska i en genomtänkt struktur. Med hög täthet i nya stadsdelar får vi en värdetät stad med förutsättningar för möten mellan människor och förutsättningar för hållbart resande. En kompakt blandstad ger en fysiskt och socialt sammanhållen nära stad. Inriktningen på komplettering går igen i inriktningen mot sammanhållen bebyggelse på vår landsbygd, våra andra tätorter och exempelvis längs kusten. När vi hushåller med marken kan vi spara viktig natur liksom kulturlandskap som jordbruks- och skogsmarker. Strategiernas grund i stadsbyggnadsprinciper med integrerade perspektiv visar vägen att uppnå hållbarhet och är fungerande på att utveckla goda strukturer i stället för att ta ett fokus på enskilda geografier och sektorsintressen.
Alla ska vara med!
En hållbar stad kan bara byggas med dem som ska leva i staden. All planering ska genomsyras av öppenhet, demokrati och jämställdhet. Vi ska utveckla det offentliga rummet så att alla, flickor och pojkar, kvinnor och män kan vistas där på lika villkor. Utgå ifrån barn, ungdomar och personer med funktionshinder vid byggandet av staden – det leder till en stad för alla!
Satsa på offentliga rum och parker!
I den täta staden blir de offentliga rummen allt viktigare. De offentliga rummen ska generellt utformas med en skala som ger attraktiva, trygga och upplevelserika platser och stråk med plats för rekreation och grönska. Där finns liv och rörelse dagar och kvällar, under alla årstider. Ett levande offentligt rum ger många positiva effekter för en stad, såsom hög grad av urbanitet, ökad trygghetskänsla för invånare, välkomnande känsla för besökaren och ett ökat mervärde för stadens attraktionskraft vilket gynnar handel och service.
Tillväxt i kollektivtrafikstråk, omvandling av trafikleder
En grundbult för att uppnå den förtätning som följer av tillväxtmålet är att ny tät kvartersbebyggelse planeras längs de stråk som gynnar kollektivtrafiken på bästa sätt. Med en sådan strategi kan vi erbjuda stora grupper boende och yrkesverksamma en kollektivtrafik med hög turtäthet, ett måste för att kollektivtrafiken ska passa in som färdmed el i människors komplexa vardag. En bra och lönsam kollektivtrafik förutsätter en tätare stad och en stabil struktur som resenären kan lita på – tänk spår, men använd buss.
Den nya ringleden runt Umeå ger möjligheter att omvandla befintliga infrastrukturytor i staden. Det finns en stor potential i en effektivare användning av stadens trafikytor och att dessa anpassas till stadsmässiga krav på utformning och funktion. Vägarnas barriäreffekter minskar och nya samband stimuleras.
Skapa hög täthet i nya stadsdelar
En exploatering med tät blandstadsbebyggelse liknande Öns föreslagna bebyggelse skulle inledningsvis, innan en hel stadsdel är utbyggd, kunna ta stöd av, men samtidigt stödja, de närliggande ”glesa” stadsdelarnas utbud av service och andra nyttigheter och på längre sikt kunna generera ett eget utbud av sådant som förknippas med ett mer utvecklat stadsliv.
Mer stad! – Komplettering som vitaliserande kraft
Kommunen ska planera för att komplettera staden genom att lägga nya stadskvarter intill gamla och därigenom skapa en större investeringsvilja i det befintliga fastighetsbeståndet, framför allt i centrum.
”Mer stad” uppnås inte enbart genom att bygga högre hus utan genom att anlägga nya tätbebyggda blandstadskvarter intill äldre kvarter, så att staden gradvis växer samman till ett mer sammanhängande stadslandskap med allt som förknippas med det goda stadslivet. Att minska ”döda/passiva” områden och öka flödet av människor och verksamheter, kan bidra till en ökad trygghetskänsla i staden.
Femkilometersstaden – den täta staden!
Umeås tillväxt bör så långt det är möjligt samlas inom femkilometersradier från stadskärnan eller universitetsområdet. Det möjliggör en stad som gynnar gång- och cykeltrafik och skapar en hög tillgänglighet utan att för den skull vara transportintensiv. Den täta staden gynnar barn och ungdomar samt, framför allt, kvinnors rörlighet i staden.
En väl definierad och tydlig stadsgräns skulle bidra till en långsiktig och önskvärd förtätning av Umeå stad. Den stora delen av tillväxten bör rymmas inom denna radie eller inom lämpliga områden där kollektivtrafikens stomlinjer kan förlängas.
En tät kompakt och funktionsblandad stad med korta geografiska avstånd minskar transportbehovet och gör alternativ till bilen såsom gång och cykel mer konkurrenskraftiga.