Berghem och Fridhem

Grundkurs: Berghem och Fridhem

Umeås närmaste

På Berghem och Fridhem har du nära till det mesta. Beläget mellan Umeås två centrumpunkter; city och universitets- och sjukhusområdet, har Berghem och Fridhem kallats för Umeås närmaste bostadsområde. Det är också en av Umeås äldsta stadsdelar. På Gammlia och Stadsliden i närheten finns ett brett utbud av kulturrika miljöer och friluftsområden för alla årstider.

Här finns Umeås äldsta villaområde

Startskottet för Berghems utbyggnad kopplas till utbyggnad av Stornorrfors kraftstation och behovet av bostäder till de så kallade vattenrallarna. Berghem började byggas ut med både småhus och flerfamiljshus under 1950-talet. Ytterligare etapper tillkom i samband med universitetets etablering. Bland annat byggdes punkthusen på Axtorpsvägen som då var de första i sitt slag i Umeå och står som representant för rekordåren i svensk bostadsproduktion. Vid denna tid växer ett nytt Umeå fram med Berghem som den första moderna stadsdelen. På Fridhem återfinns Umeås äldsta villaområde med bebyggelse från 1930-, 1940- och 1950-talet.

Tidstypiska bebyggelseideal

Berghem ligger, som namnet antyder, på berg vilket både märks topografisk med suterräng­bebyggelse och på ett organiskt gatunät. Tre större gator passerar till vilka mindre ansluter. Nydalavägen, Berghemsvägen och Axtorpsvägen är bredare medan övrigt gatunät är trängre med smala trottoarer. Småhusbebyggelsen är indragen från gaturummet vilket gör att de upplevs rymliga. En stor del av bebyggelsen är av typen hus i park med hög öppen karaktär. Därtill finns lamellhus som är mer slutna kvarter med lägre bebyggelse och dessa är kanske Umeås mest tidstypiska för epoken. Under 2000-talet uppfördes grupperad punkthus­bebyggelse på Rågången på Berghem. I stadsdelen finns Umeås mest besökta besöksmål Gammlia med friluftsmuseum och utställningar.

Tre landmärken

Västerbottens museum med friluftsmuseet Gammlia

Umeås största besöksmål. Ta del av länets historia, olika utställningar och exempelvis världens äldsta skida. Gammlia-området med Västerbottens museum är en populär utflyktsplats, med massor av aktiviteter.

Service längs Axtorpsvägen

I hörnet mot Fridhem finns Berghem centrum lokaliserat. Ett stadsdelscentrum med mindre livs- och spelbutik, blom­affär, restaurang, frisör och andra verksamhetslokaler. En bit bort, nära universitetet, finns ytterligare service som kvarterskrog, affär och bensinstation.

Maja Beskowskolan

Före detta Östra gymnasiet/Fridhemsskolan har helrenoverats till en modern skola med plats för två skolformer gemensamt. Här finns både högstadium och gymnasie och utbildning inom elitidrott, högskoleförberedande program samt yrkesprogram.

Grafik och statistik

Berghem- Fridhem är en del av staden som, utifrån många indikatorer liknar Umeå i genomsnitt. Här har befolkningen hög utbildningsnivå och exempelvis höga värden gällande tillit bland unga.

Urval av indikatorer

Socialt kapital

Starka sociala nätverk, hög nivå av tillit och förtroende mellan de boende är exempel på kännetecken på en plats med högt socialt kapital. Att bo på en sådan plats antas vara hälsofrämjande och måttet kan ses som en indikator på hur socialt hållbart ett område är.

Forskningsresultat

Berghem framstår i enkätundersökningen av socialt kapital 2020 som en stadsdel med medelhögt socialt kapital. Detta är en ökning då Berghem i undersökningen 2006 hade lågt socialt kapital.

Så tycker boende

Trivsamma och otrivsamma platser

I samtalen är det tydligt att Berghemsborna trivs och är mycket stolta över sin stadsdel. De största fördelarna som nämns är lugnet och att det är nära till allt; service, universitetet, jobbet, till stan och till naturen. Just närheten till naturen, till exempel Mariehemsängarna, Nydala­området och Stadsliden uppskattas stort av de boende. En viktig målpunkt i stadsdelen är Pub Rött. Utöver det går många kommentarer att relatera till tillgången på service samt att området uppfattas som lugnt och tryggt. Av de som inte bor på Berghem men som ändå satt en punkt inom området har de flesta lagt en kommentar som på något vis berör närheten till natur och grönområden.

De frågor som engagerar när det gäller mindre trivsamma platser handlar framför allt om trafiken inom området. Antalet kommentarer kopplat till otrivsamma platser inom området är relativt få i jämförelse med många andra stadsdelar.

Önskemål för framtiden

I de fysiska dialogerna lyftes önskemål som ett utvecklat lokalt centrum med utbud av service som café, restauranger, större matvarubutik, bibliotek och vårdcentral. Flera lyfte behov av idrottsmöjligheter för barn och unga. Man föreslår att Stadsliden kan utvecklas med större utegym, hundrastgård, mountainbikeslingor och så vidare och ser möjligheter att stadsdelen utvecklas ihop med universitetet och dess avknoppningsmöjligheter. Mer varierade boendeformer efterfrågas. Vissa menar att billiga bostäder anses kunna bidra positivt till en mer blandad befolkning både socio­ekonomiskt och åldersmässigt. Förbättringsmöjligheter finns även kopplat till trafiksituationen, bland annat för att bättre kunna cykla genom området samt gällande linje 7 för busstrafiken.

De som svarat i den digitala dialogen pekar på vikten att värna områdets karaktär genom att tillkommande bebyggelse sker med hänsyn till omgivningen. Stadsliden/Gammliaskogen samt Mariehemsängarna nämns som stora tillgångar som man även framgent vill kunna nyttja för vardagsrekreation. Bland utvecklingsmöjligheterna nämns åtgärder för att rusta upp och förbättra gång- och cykelvägnätet samt öka tillgången på kvalitativa utemiljöer och lekplatser. Precis som för många andra områden önskas ett större utbud av service, både med avseende på butiker men också restauranger och kaféer – bland annat föreslås en tydligare centrumbildning vid ICA Berghem i form av mer omfattade bebyggelse med möjlighet till service i bottenplan.

Ungas perspektv

• Bra platser: Unga boende på Berghem gillar närheten till grönområden, Gammlia och Stadsliden samt lekplatserna i området.
• Dåliga platser: Unga tycker inte att platsen bakom Ica Berghem är bra. Obelysta stigar skapar en otrygg känsla.
• Önskemål för framtiden: Unga Berghemsbor skulle vilja ha förbättrad kollektivtrafik och önskar ett utvecklat centrum med cafeer, sittplatser och mötesplatser. Man skulle även vilja att det fanns mer varierade lekplatser och fler lägenheter. Genom att bygga låga flervåningshus skulle man kunna förtäta området men samtidigt behålla en luftig känslan och då skulle man kunna skapa en trevlig och tidsenlig stadsdel.

”Först och främst bör man sträva efter att bibehålla den lugna, luftiga och gröna atmosfären som är karaktäristisk för stadsdelen”.

Vad man skulle sakna

På fråga vad man skulle sakna med sin stadsdel sticker svarande boende på Berghem–Fridhem ut jämfört med andra stadsdelar. Servicen i närheten, den speciella stämningen/andan/atmosfären och tryggheten anges av en stor andel jämfört med andra stadsdelar. Naturen, lugnet och uteplatserna/mötesplatserna i utemiljön anges av en mycket liten andel svarande jämfört med andra stadsdelar. Det egna hemmet anges däremot, som sakna-anledning, på en genom­snittlig nivå jämfört med svarande i andra stadsdelar. Svaren på frågan kan ge en bild av hur anknuten man är till en plats.

Social stadsrumsanalys för Berghem och Fridhem

I sammanfattning – idéer för utveckling av social hållbarhet

Äldre älskade stadsdelar som kännetecknas av en tidstypisk arkitektur som värnas och sköts av sina invånare. Bebyggelsen är naturnära, har ett lugn och påtaglig närhet till allt. Bebyggelse och gatunät följer topografin som präglar rörelser och flöden i stadsdelen. Det finns en ständig genomströmning och områdena besöks i hög utsträckning av andra än boende. Gammliaområdet, Stadsliden och universitetet är närmsta granne med stadsdelarna.

• Minskade barriärer kan uppnås genom att utveckla gränssnitten mellan Berghem och angränsande stadsdelar.
• Potential finns att utveckla Axtorpsvägen som centrumstråk liksom att utveckla Strombergs väg till stadsgata.
• Potential för utveckling finns genom att stärka befintliga entréer till Stadsliden liksom att utveckla själva Stadsliden med skyltning, platser och så vidare.
• Kopplingar till Mariehemsängarna och Campusområdet kan också utvecklas för att uppnå ett bättre nyttjande av dessa resurser sommartid.

Nätverket av offentliga rum och platsers funktioner

På Berghem och Fridhem finns få offentliga mötesplatser och nätverket av offentliga rum upplevs som svårläst. Vissa mindre parker finns inom småhuskvarteren men dessa kan uppfattas som privata utan tydliga entréer och är svåra att känna till för någon som inte bor i närheten. I anslutning till skolområdet finns en lite större park. Stadsdelen är grön men merparten grönskan hittas på privat kvartersmark som innergårdar vid flerbostadshus samt i de relativt stora småhusområdena. Stadslidens skogar är en av de viktigaste platserna för Umeåbornas rekreation. Den används flitigt av både de som bor alldeles intill och de som bor lite längre ifrån därför blir det viktigt att utveckla entréer till området men också stigar in i och genom området. Sjukhusområdet, Hamrinsberget, Fridhem och Stadsliden är några av de få platser som kan erbjuda utsikt över staden. Ett mål är att tillgängliggöra och binda samman utsiktspunkterna längs ett stråk. Från Berghem är det nära till både Mariehemsängarna och Campusängarna. En mer formell park med tydligare användning anges saknas i området, medan det finns mer oprogrammerade, nästan semiprivata, ytor. Sandbäcken är dock en resurs både ur ett park- och dagvattenperspektiv.

På Berghem finns viss service att tillgå, som kvarlevor av tidigare centrumbildning utspridda längs med Axtorpsvägen, och skapar inte ett sammanhängande stråk. Ica Berghem har nytta av universitet med dess kundunderlag och utgör i praktiken den viktigaste centrumfunktionen. Här finns också restaurang Rött, en mycket omtyckt mötesplats.

Berghem i mötet med universitetet. Vy över Berghem från Stadsliden med utblick mot älven och universitetet. Det är viktigt att fortsätta utveckla gränssnitten mellan Berghem och angränsande stadsdelar, eftersom Strombergs väg och Blå vägen utgör mycket tydliga barriärer. För att främja rörelser genom stadsdelen, från exempelvis Nydala höjd och Lilljans­berget, kan kopplingen till Stadslidens entréer (utöver Gammlia) förtydligas – befintliga besöksanledningar kan utvecklas liksom stråken. Potentialer finns för ytterligare trygghetsskapande åtgärder i parken mellan Maja Beskowsskolan och Hamrinsberget. En del av parken upplevs outnyttjad och upplevs vara utan större kvaliteter i dagsläget. Platsen är i övrigt identifierad som en av de otryggare platserna i stadsdelen.

Flöden och barriärer – fysiska och sociala

Tack vare närhet till universitetet finns flöden av människor över stora delar av dygnet vilket bidrar till trygghet. De största flödena koncentreras till utkanten av Berghem medan de inre flödena är små. Gatustrukturen i småhuskvarter med böljande gator utan framstående hierarki gör att området kan upplevas som svårorienterat – vilket inte stärker nyttjandet av befintliga entréer mot Stadsliden. För passerande till och från Öst på stan kan parken vid Maja Beskow­skolan upplevas som en otrygg plats. Rörelser och flöden i Berghem styrs till stor del av områdets topografi. Något som på kartan framstår som närmsta vägen innebär också relativt stor höjdskillnad som blir mer fysiskt krävande exempelvis för cyklister. Flöden leds på grund av detta i utkanten av stadsdelen i stället för igenom stadsdelen. Samtliga kopplingar, både den från Mariehemsängarna och via Maja Beskow, är viktiga och behöver vara trygga för gång- och cykel dygnet runt och behöver hanteras utifrån båda perspektiv.

Stadsdelen har mycket höga andelar hållbart resande trots att det är en av de stadsdelar med störst avsaknad av nära tillgång till huvudvägnät för gång- och cykel. I väst utgör Blå vägen en tydlig barriär, med såväl bred sektion som höga hastigheter och höga trafikflöden. Passagerna från och till Öst på stan är få och alla är planskilda genom viadukter, men för den närmsta delen av Haga är passager signalstyrda.

Universitetet är en viktig destination med stor dagbefolkning och som skiljs åt från stadsdelen av Strombergs väg, som även den karaktäriseras av en bred väg med betydande impedimentytor på vardera sida. Parkeringar på vardera sida ökar det fysiska avståndet och barriäreffekten ytterligare. Passager styrs till en viadukt och ett antal markerade över­gångs­ställen, men dessa uppfyller inte allas krav på genhet, vilket tar sig uttryck i egna genvägar bland annat från Ica Berghem över Strombergs väg. Stadsdelen besöks I hög grad av människor som bor på andra platser I Umeå och många har anledningar att passera. Stadsliden är Umeås centralaste tätortsnära rekreationsområde och här finns även ett av Umeås största besöksmål i Gammliaområdet.

Kulturell närvaro

I Gammliaområdet ligger Västerbottens museum som har ansvar för länets kulturhistoria. Museets uppgifter är att bevara, vårda och levandegöra kulturarvet för nutida och kommande generationer. Museet arbetar med att hålla kunskapen tillgänglig för alla genom arkiv, samlingar, publikationer, utställningar, programverksamhet, rådgivning, visningar och information.

Pågående transformation

Nyare tillskott i området är till exempel Seniorlägenheter efter Axtorpsvägen. Nybygget har tillfört ytterligare variation och bidragit till en mångfald av boendelösningar i närområdet. Nydalavägen kompletteras med gång- och cykelbana vilket förbättrar koppling mellan Marieområdet, Berghem och centrum. Stark utveckling sker i angränsande stadsdelar.

Fortsättningskurs: Berghem och Fridhem

Klicka i rutorna nedan för att läsa och lära dig mer om Berghem och Fridhem.