Byggnadsordningar
Byggnadsnämnden har låtit ta fram byggnadsordningar för sju stadsdelar i Umeå. I byggnadsordningarna behandlas stadsdelarnas karaktärsdrag som vägledning vid förändring, förnyelse och utveckling. Syftet är att bidra till en gemensam syn på hur arkitektoniska, kulturhistoriska och miljömässiga kvaliteter kan tas tillvara i stadsdelarnas fortsatta utveckling.
I byggnadsordningarna utpekas särskilt värdefulla hus och bebyggelseområden. Dessutom anges förhållningssätt som vägledning vid hantering av plan- och bygglovärenden.
Kontakta kommunen innan du bygger om
Har du planer på att byta takmaterial, fasadmaterial, fönster eller dörrar, ändra färgsättning bygga om eller bygga till, bygga skärmtak för bil, plank eller veranda bör du i tidigt skede innan du har gjort några materialbeställningar kontakta kundtjänst, plan och bygg. De kan tala om vad som gäller och även ge råd och synpunkter som underlättar en smidig bygglovhantering.
Byggnadsordningar finns för stadsdelarna Centrumfyrkanten, Öst på stan, Väst på stan, Grisbacka–Grubbe–Västerhiske, Haga–Sandbacka, Sofiehem och Ålidhem samt Teg. Samtliga utom Centrumfyrkanten, Öst på stan och Väst på stan finns att köpa av kundtjänst plan och bygg, stadshuset.
Förstora bildenOmrådesindelning för byggnadsordningar i Umeå stad. Klicka på kartbilden för att se en större karta.
I byggnadsordningen för Centrumfyrkanten beskrivs stadsdelens utbyggnad från att staden grundades fram tills i dag.
Enstaka värdefulla hus lyfts fram, däribland Rådhuset från 1890, varmbadhuset nere vid älven och det gamla elverket på Östra Rådhusgatan 2 som i dag är kafé. Bland de utpekade husen finns många goda representanter för sin tid.
I byggnadsordningen beskrivs även 17 stadspartier. Bland dem finns till exempel Rådhusesplanaden, Järnvägstorget och Sveagatan med det första huset efter branden 1888.
För de olika miljöerna anges vägledande förhållningssätt för vård, underhåll och förändring av bebyggelsen. Dessa kommer att ligga till grund för kommunens hantering av plan- och bygglovärenden.
Byggnadsordning för Centrumfyrkanten
, 7.8 MB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 7 MB)
I byggnadsordningen för Grisbacka–Grubbe–Västerhiske beskrivs stadsdelens utbyggnad från medeltida jordbruksbygd till dagens blandade villasamhälle med inslag av gruppbyggda småhus och flerbostadshus.
Enstaka värdefulla hus lyfts fram, däribland den stiliga tolvknutsbyggnaden på Backenvägen 95, folkskollärare Åbergs hus på i förlängningen av Kvarnstensvägen och en i Tallskogen fint inpassad villa på Aspvägen 10. Bland de närmare hundratalet utpekade husen finns många vanliga villor och hyreshus, som är goda representanter för sin tid.
I byggnadsordningen beskrivs även ett tjugotal bebyggelseområden med sammanhållen karaktär – områden som är väl värda att värna om. Bland dem finns de bevarade och restaurerade gårdarna på Grisbacka, efterkrigstidens enkla villor utmed Backenvägen och 1960-talets radhus- och kedjehusbebyggelse på Kungsänget.
För de olika miljöerna anges vägledande förhållningssätt för vård, underhåll och förändring av bebyggelsen. Dessa kommer att ligga till grund för kommunens hantering av plan- och bygglovärenden.
Byggnadsordning för Grisbacka–Grubbe–Västerhiske , 4.4 MB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 4 MB)
I byggnadsordningen för Haga-Sandbacka beskrivs stadsdelarens utbyggnad från 1800-talets jordbruksbygd till punkthusen på Sandahöjd, uppförda inför bomässan Bo87.
Enstaka värdefulla hus lyfts fram, däribland lokstallet på gamla Haga, ett litet tvåfamiljs egnahem på Östra Kyrkogatan, en förskola i Hagaparken ritad av Bruno Mattsson och Umeå simhall från 1968. Bland de närmare fyrtiotalet utpekade husen finns många vanliga villor och hyreshus, som är goda representanter för sin tid.
I byggnadsordningen beskrivs även ett 20-tal bebyggelseområden med sammanhållen karaktär – områden som är väl värda att värna om. Bland dem finns de kvarvarande sekelskifteshusen på gamla Haga, 1930-talets egnahemsbebyggelse på Sandakolonien och 1940-talets funkisinspirerade flerbostadshus vid Gustav Garvares gata.
För de olika miljöerna anges vägledande förhållningssätt för vård, underhåll och förändring av bebyggelsen. Dessa kommer att ligga till grund för kommunens hantering av plan- och bygglovärenden.
Byggnadsordning för Haga-Sandbacka , 8.5 MB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 9 MB)
I byggnadsordningen för Sofiehem och Ålidhem beskrivs stadsdelarnas utbyggnad från den tiden då Öns bönder hade sina utmarker här till den nya tiden med punkthus på Gluntens väg och utbyggnaden av stadsdelen Ålidhem.
Enstaka värdefulla hus lyfts fram, däribland "Mjölk-Kalles" egnahem från 1920-talet, arkitektritade villor av Erik Lindgren, Sofiehemsskolan och värmeverket på Ålidhem. Bland de 40 utpekade husen finns många vanliga villor och hyreshus, som är goda representanter för sin tid.
I byggnadsordningen beskrivs även ett tjugotal bebyggelseområden med sammanhållen karaktär – områden som är väl värda att värna om. Bland dem finns Björkvägens idylliska småstadsbebyggelse, 1960-talets kedjehus vid Johannelundsvägen och studentbostadskvarteren på Ålidhem.
För de olika miljöerna anges vägledande förhållningssätt för vård, underhåll och förändring av bebyggelsen. Dessa kommer att ligga till grund för kommunens hantering av plan- och bygglovärenden.
Byggnadsordning för Sofiehem och Ålidhem , 4.1 MB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 4 MB)
I byggnadsordningen för Teg beskrivs stadsdelens utbyggnad från medeltida jordbruksbygd till det tidiga 2000-talets uppförande av höghus i bryggerikvarteret nere vid älven.
Enstaka värdefulla hus lyfts fram, däribland vattentornet på Bölekläppen, arkitekten Denis Sundbergs funkisvilla från 1940 och VAB:s kontorshus från 1968. Bland de närmare hubdratalet utpekade husen finns många vanliga villor och hyreshus, som är goda representanter för sin tid.
I byggnadsordningen beskrivs även ett tjugotal bebyggelseområden med sammanhållen karaktär – områden som är väl värda att värna om. Bland dem finns de bevarade och restaurerade gårdarna i Böle gamla bykärna, egnahemsbebyggelsen från 1920-talet vid Tjärhovsgatan samt 1950- och 1960-talsbebyggelsen på centrala Teg.
För de olika miljöerna anges vägledande förhållningssätt för vård, underhåll och förändring av bebyggelsen. Dessa kommer att ligga till grund för kommunens hantering av plan- och bygglovärenden.
Byggnadsordning för Teg , 4.4 MB, öppnas i nytt fönster.(pdf, 4 MB)
I byggnadsordningen för Väst på stan beskrivs stadsdelens utbyggnad från mitten av 1800-talet fram tills i dag.
Enstaka värdefulla hus lyfts fram, däribland Stadshuset från 1908, Hedlundaskolan från 1951 och flertalet bostadshus av varierande ålder. Bland de utpekade husen finns många goda representanter för sin tid.
I byggnadsordningen beskrivs även olika bebyggelsekaraktärer. Bland dem finns till exempel Gamla lasarettet, byggnader från bondesamhällets tid samt exempel från 2000-talet.
För de olika miljöerna anges vägledande förhållningssätt för vård, underhåll och förändring av bebyggelsen. Dessa kommer att ligga till grund för kommunens hantering av plan- och bygglovärenden.
Byggnadsordning Väst på stan , 7.1 MB, öppnas i nytt fönster.(pdf, 7 MB)
I byggnadsordningen för Öst på stan beskrivs stadsdelens utbyggnad från 1888 års stadsbrand fram tills i dag.
Enstaka värdefulla hus lyfts fram, däribland det gamla fängelset på Storgatan 62, Länsresidenset samt Scharinska villan. Bland de utpekade husen finns många goda representanter för sin tid.
I byggnadsordningen beskrivs även olika bebyggelsekaraktärer från 1870 fram till 2000-talet.
För de olika miljöerna anges vägledande förhållningssätt för vård, underhåll och förändring av bebyggelsen. Dessa kommer att ligga till grund för kommunens hantering av plan- och bygglovärenden.
Byggnadsordning Öst på stan , 7.4 MB, öppnas i nytt fönster. (pdf, 7 MB)