Vi firar 400 år av tjafs
Det är inte den geografiska platsen som gör Umeå så speciellt. Eller älven, träden eller Väven. Det som gör Umeå så speciellt är vi som bor här. Det är den där andan.
Det är våra tankar, drömmar och visioner. Det är våra 131 456 olika åsikter om precis allt. Den saliga blandningen av hjärta och hjärna, för och emot, hit och dit. Det är vårt tjafs, våra debatter och inlägg.
Den där självklara men allt oftare ifrågasatta rätten att få tycka vad man vill.
Så nu när vi fyllde 400 år, ställde vi inte ut en tårta på torget. Vi hyllade istället den helt underbara bråkiga resa som gjort oss till en av världens mest progressiva, kreativa och kulturella städer.
Vi firade 400 år av tjafs. Länge leve högt i tak, demokrati och oliktänkande!
Lite mer om de många tjafsen
Det första stadstjafset år 1622
1622 får Umeå sina stadsprivilegier av Gustav II Adolf. Men exakt var Umeå skulle ligga var inte riktigt bestämt. Det var helt enkelt dags för stadsplanering, i ordets rätta bemärkelse. Flera olika alternativ var uppe för diskussion, såvitt vi vet i alla fall. Ett alternativ ska ha varit att fortsätta bebygga området högre upp vid älven, vid Backens kyrka. Där fanns det redan en grund. Men det ska också ha funnits förespråkare för Ön. Det vi kan vara säkra på är att man till slut bestämmer sig för Sandahemmanet i Ytterhiske by. Det var en plats där älven hade ett lugnare flöde och ett bättre djup. Det blev stadens utgångspunkt.
Tjafset på läroverket, år 1901
I början på 1900-talet tilläts inte kvinnor arbeta som lärare. Men, Maja Beskow, en kvinna i 23-års åldern, står på sig. Hon hade fått ett vikariat på Umeå allmänna läroverk, men vill ha den ordinarie tjänsten som är ledig. Skolans rektor är helt emot. Kvinnor får enligt svensk lag inte ha en statlig anställning. Men, Maja ger inte upp utan går till kungen för att söka dispens. Det får hon till slut och 1903 blir hon Umeås första kvinnliga lärare. I dag bär Umeås nyaste gymnasieskola hennes namn.
Det innovativa tjafset, år 1947
Gösta Nyström var en uppfinnare från Ånäset med tusen idéer. Han byggde till exempel Sveriges första elbil, uppfann takluckan och byggde en ny typ av hastighetsmätare. Men, han går framför allt till historien för att ha uppfunnit världens första lastbil med stålkaross och en skyddande störtbåge. Det var en enorm bedrift. På den här tiden byggdes alla karosser i trä, något som inte uppfyllde många säkerhetskrav. I dag är störtbågen en självklarhet i alla fordon. 1964 säljer han sitt företag till Volvo. Bolaget byter namn och i dag är Volvo Trucks Umeås största privata arbetsgivare.
Det intellektuella tjafset, år 1965
Umeå universitet invigs i mitten av 60-talet. Till Umeå kommer unga akademiker med lust på nya idéer och perspektiv. Vid Umeå universitet finns inga gamla anor och traditioner att bevara. Däremot fanns en framtid att forma genom studentstrejker, stormöten och livliga diskussioner. Protester mot höga hyror, för jämställdhet och mot orättvisor i världen sätter sin prägel på universitetet. Här fostras generationer av kritiskt tänkande studenter och forskare som vet att det är genom akademiskt ifrågasättande som man hittar fram till nya lösningar.
Fotbollstjafset, år 2001
Vem får plats i en kommunal träningsanläggning? Vem får välja träningstider först, den som behöver träna mest, eller den som är bäst? I slutet av 90-talet pågick en lång och utdragen diskussion om schemaläggningen av träningstiderna på kommunens sportanläggningar. Skulle UIK:s damfotbollslag som låg i en högre serie få sämre träningstider än killarna? Politiken tog till slut ett beslut om att fördela träningstiderna utifrån vilken serienivå lagen spelade i, och inte efter kön. Det ledde till rätt högljudda diskussioner, men också till att världens bästa kvinnliga fotbollsspelare under många år spelade fotboll i Umeå. UEFA-cuppokalerna finns kvar som påminnelser från den tiden, plus det faktum att både herr- och damidrottare än i dag har lika stor möjlighet att hitta bra träningstider. Det är vi fortfarande rätt ensamma om i Sverige.
Hur-ska-vi-nu-utveckla-Umeå-tjafset, nutid
Det är många som vill bo i Umeå. Precis som för 400 år sedan finns många tankar och åsikter om hur Umeå ska växa. För vi blir allt fler som vill bo, jobba och leva här. I Umeås planeras för en hållbar utveckling där ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella perspektiv ska samsas. För att utvecklingen ska bli riktigt bra måste vi fortsätta att lyssna på varandra, vrida på perspektiven och diskutera hur vi vill att Umeå ska utformas för vårt och för kommande generationers bästa.
*Uppmärksamma Umeåbor har upptäckt att vissa historiska friheter tagits för dramaturgins skull, men också att ett par ofrivilliga historiska felaktigheter smugit sig in i filmen. Vi tackar er för ert engagemang!