
Sverigefinska flaggan. Lär dig mer om flaggan i film på sidan.
Ruotsinsuomalaisten päivää vietetään*
*Sverigefinnarnas dag firas (finska) i Umeå måndag 24 februari. Vi hissar sverigefinska flaggan och du är välkommen till aktiviteter på Väven. På umea.se kan du läsa mer och se film om sverigefinnar, Sveriges största nationella minoritet. Tervetuloa!
Vad händer?
Tervetuloa viettämään Ruotsinsuomalaisten päivää Väveniin 24.helmikuuta
Ruotsinsuomalaisten päivä lähestyy ja Uumajassa juhlistetaan päivää maanantaina kaupunginkirjastossa Vävenissa. Tule mukaan tapaamaan muita ja kuuntelemaan Kaarina Honkasen luentoa.
Suomenruotsalaisten päivää huomiodaan maanantaina 24. helmikuuta 13.00–15.00. Aloitamme tilaisuuden kokoontumalla Multisalen-tilassa, 4-kerros Vävenissä. Kaarina Honkanen luennoi aiheesta: Merenkurkun talvitie ja kuljetukset Suomeen sodan aikana.
Tervetuloa luennolle, kahville ja keskustelemaan yhteisistä muistoista.
Tarjoamme kahvit, tilaisuuteen ei tarvitse ilmoittautua.
Tilaisuus järjestetään yhteistyössä Kultur för Seniorer ja Uumajan kunnan suomen kielen hallintoalueen koordinaattorien kanssa.
Välkommen att fira Sverigefinnarnas dag på Väven 24 februari
Sverigefinnarnas dag närmar sig och i Umeå firar vi dagen på stadsbiblioteket Väven.
Kom dit, träffa andra och lyssna på Kaarina Honkanens föreläsning.
Sverigefinnarnas dag uppmärksammas på måndag den 24 februari 13.00–15.00. Vi börjar firandet med att samlas i Multisalen, våning 4 på Väven. Kaarina Honkanen föreläser om ämnet: Bottenhavets vinterväg och transporterna till Finland under krigsåren.
Välkommen till föreläsning, fika och gemensamma diskussioner om gamla minnen.
Vi bjuder på kaffe, ingen anmälan behövs.
Arrangemanget sker i samarbete med Kultur för Seniorer och Umeå förvaltningskommun för finska.
24 februari är samma dag som årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina. Vi hissar därför också ukrainska flaggan för att fortsätta visa solidaritet med Ukraina.
Sverigefinnarnas dag
Sverigefinnarnas dag firas sedan 2011. Dagen synliggör den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur. Sedan 2014 har sverigefinnarna också en egen officiell flagga. Datumet 24 februari var Carl-Axel Gottlunds födelsedag, han var en finsk folklivsforskare och kulturpolitiker som grundade den första finska föreningen i Sverige. Se film om sverigefinnar/sverigefinnarnas dag:
Vilka är sverigefinnar?
Sverigefinnar är den största av Sveriges fem nationella minoriteter och har funnits här i nära tusen år. Det finns i dag cirka 700 000 personer i Sverige med finsk bakgrund. I Umeå bor drygt 11 300 sverigefinnar, knappt 9 procent av Umeåborna (SCB).
- Sverigefinnar är personer som har finska rötter och bor i Sverige. Man avgör själv om man räknar sig som sverigefinne.
- De flesta sverigefinnar är själva födda i Finland, eller har en förälder, mor- eller farförälder som är född i Finland.
- Det som förenar sverigefinnar är framför allt språket och kulturen.
- Statistik över antal sverigefinnar i Sverige och Umeå grundar sig på SCB:s årliga befolkningsstatistik. Det framgår inte vilket språk personerna talar, eftersom det inte förs statistik över befolkningens modersmål.
- Finlandssvenskar är en minoritet i Finland som talar finlandssvenska.
Varför bor det många med finsk bakgrund i Sverige?
Sverigefinnarnas historia i Sverige sträcker sig över nästan tusen år. Krigsbarn, politiska flyktingar och unga arbetare har kommit hit under lång tid, men först i dag kallas gruppen sverigefinnar – ett folk med två kulturer och två språk.
Finland var en del av Sverige från 1100-talet och fram till 1809. Finländare och svenskar rörde sig mellan områdena och finnar flyttade ofta till Sverige för att arbeta i skogen eller i gruvorna. Många bosatte sig kring Falun eller i Bergslagen, andra flyttade till skogarna i Norrland, Bergslagen och Värmland, så kallade skogsfinnar.
1809 förlorade Sverige hela Finland till Ryssland. När gränsen drogs om hamnade många finsktalande på den svenska sidan och tvärtom. Men, många finnar fortsatte att flytta till Sverige, för att arbeta eller som flyktingar undan det ryska styret.
Under andra världskriget skickades omkring 80 000 finska barn till Sverige för att klara sig undan Sovjetunionens anfall. Runt 7 000 av barnen stannade i Sverige för alltid. Men, de allra flesta sverigefinnar är barn eller barnbarn till de hundratusentals finländare som kom till Sverige under 1950-, 60- och 70-talen för att arbeta i den svenska industrin som behövde arbetskraft.
Mer information
Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer. Minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och de samiska språken.
Läs mer om Sveriges nationella minoriteter och sverigefinnarnas historia på www.minoritet.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
Talar du finska, meänkieli eller samiska? Eller identifierar du dig som sverigefinne, tornedaling, kvän eller lantalaiset eller same? Då har du särskilda rättigheter i Umeå kommun, eftersom Umeå kommun ingår i förvaltningsområdena för dessa minoritetsspråk. Kommunen erbjuder förskola på finska och samiska samt äldreomsorg på finska, på ett vård- och omsorgsboende eller inom den kommunala hemtjänsten. Det finns även personal i kommunen som kan språken.
Läs mer på www.umea.se/minoriteter.