Socialtjänsten arbetar med barnets bästa i fokus

Vi arbetar utifrån gällande lagstiftning och socialstyrelsens föreskrifter och råd. Vi kan aldrig garantera att vi aldrig gör eller kommer att göra fel, människor gör fel, men vi jobbar systematiskt för att kvalitetssäkra vår verksamhet. Till exempel genom utbildning, utvärdering och uppföljning av klagomål, följsamhet till rutiner, ärendedragning, medhandläggare (så att man är två socialsekreterare som jobbar i ärendena för att inte bedömningen ska ligga på enbart en person), gruppledare som stödjer och följer, standardiserade bedömnings­metoder, manualer, kunskapsstöd och metodstöd.

Socialtjänstens primära fokus är barnets bästa, och våra bedömningar baseras på vad som är bäst för barnet. Vi gör ingen skillnad baserat på vårdnadshavarens könsidentitet.

Vi arbetar utifrån gällande lagstiftning och socialstyrelsens föreskrifter och råd. Vi kan aldrig garantera att vi aldrig gör eller kommer att göra fel, människor gör fel, men vi jobbar systematiskt för att kvalitetssäkra vår verksamhet. Till exempel genom utbildning, utvärdering och uppföljning av klagomål, följsamhet till rutiner, ärendedragning, medhandläggare (så att man är två socialsekreterare som jobbar i ärendena för att inte bedömningen ska ligga på enbart en person), gruppledare som stödjer och följer, standardiserade bedömnings­metoder, manualer, kunskapsstöd och metodstöd.

En utredning om vårdnad, boende och umgänge initieras av domstol (tingsrätt), efter att någon förälder/part stämt in. Familjerätten får i uppdrag att göra en sådan utredning, och lämnar förslag till beslut till domstol. Domstol dömer med det som underlag, samt annat som framkommer.

En utredning enligt 11 kap 1§ SoL inleds efter att det inkommit uppgifter till socialtjänsten om att ett barn misstänks fara illa, och det kan vara aktuellt med åtgärder från socialtjänsten. Under utredningen inhämtar socialtjänsten underlag från de som är berörda (föräldrar/vårdnadshavare, barnet, referenter, etc) och beslut fattas sedan. Om det bedöms finnas behov av åtgärder och vårdnadshavare samtycker fattas beslut enligt SoL, av den person inom socialtjänsten som har delegation. Om det inte finns samtycke och kriterierna i LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) bedöms vara uppfyllda ansöker socialtjänsten hos förvaltningsrätten om vård enligt LVU.

Barnet har rätt att få sina intressen, alltså barnets bästa, bedömt och beaktat i alla åtgärder som rör barn. Barnet har också rätt till delaktighet, vilket ska anpassas utifrån varje barns förutsättningar. Det är en rättighet, inte en skyldighet. Barn ska ges förutsättningar att berätta och vara delaktiga – med vetskap om att det är en svår situation för barnen och att det till exempel kan finnas situationer där barnet har svårt att uttrycka sig, till exempel på grund av lojalitet gentemot sina föräldrar.

När beslut som påverkar ett barn fattas ska barns rättigheter säkerställas, och barnets bästa ska alltså alltid beaktas och bedömas. Om ett beslut inte kan fattas utifrån vad som bedömts vara bäst för barnet ställs krav på kompensatoriska åtgärder, för att göra det så bra som möjligt.

Stöd och omsorgsförvaltningen jobbar aktivt med barnrättsfrågor, för att efterleva barnkonventionen. Förvaltningen har en barnrättsstrateg som driver frågor övergripande om barnrätt, och ett barnrättsteam med representanter från alla verksamhetsområden som bidrar till kollegialt lärande inom förvaltningen. Det finns också en handlingsplan som beskriver implementering och efterlevnad av barnkonventionen 2021–2023.

Avgörande perspektiv

Enligt artikel 3 ska barnets bästa beaktas vid beslut och åtgärder som rör dem. En bedömning av vad som är barnets bästa kräver olika perspektiv att utgå ifrån; barnets perspektiv, barnperspektiv och barnrättsperspektiv.

Barnets perspektiv är barnets egen berättelse, tolkning och uppfattning av sin situation. Vuxna är skyldiga att ta hänsyn till barnets perspektiv enligt artikel 12 i Barnkonventionen.

Barnperspektiv innebär att en vuxen person utifrån sina kunskaper och erfarenheter försöker sätta sig in i barnets situation för att själv bedöma vad som är bäst för barnet. Barnperspektivet innebär inte automatiskt att man arbetar i enlighet med barnets rättigheter.

Ett barnrättsperspektiv innebär att både den enskilda medarbetaren och hela verksamheten arbetar utifrån rättigheterna i barnkonventionen och har strategier för arbetet med att efterleva konventionen. Ett barnrätts­perspektiv genomsyrar en verksamhet när man utgår från de fyra huvudprinciperna, artikel 2, 3, 6 och 12.

Barnkonventionen i sin helhet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (riksdagen.se)

Om föräldrarna vid en separation inte är överens om vårdnad, boende och umgänge så kan den frågan avgöras i domstol. Inför beslut i domstol kan Familjerätten få i uppdrag från domstol att göra en utredning. Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. Bedömning görs av risk- och skyddsfaktorer, samt en särskild riskbedömning och utifrån det lämnas förslag till beslut. Ibland gör domstolen en annan bedömning.

Om familjerätten bedömer att risken kvarstår och att det finns en oro för barnet kan Familjerätten göra en orosanmälan, och utredningsenheten utreder då behov av stöd eller skydd. Uppgifter om oro för barnet kan även inkomma från annat håll, som gör att utredning inleds på utredningsenheten.

Socialtjänsten arbetar för att det ska finnas en samsyn från båda vårdnadshavarna kring barnets bästa och samtycke kring de insatser som behövs för att barnet ska vara tryggt. Vårdnadshavare kan erbjudas samarbets­samtal hos Familjerätten. Det är frivilligt och ingen dokumentation görs. Här finns möjlighet att komma överens, men för Familjerätten är barnet i fokus.

Om domstol gör en annan bedömning om vårdnad/boende/umgänge än det förslag som familjerätten lämnat och det innebär att det finns en risk att barnet far illa så kan familjerätten på eget initiativ göra en orosanmälan om misstanke om barn som far illa så att barnets eventuella behov av skydd eller stöd utreds av utrednings­enheten.

Familjerätt – vad beslutar de om?

Familjerätten beslutar inte i ärenden, Familjerätten lämnar förslag till beslut som sedan blir ett underlag till domstolens bedömning och beslut. Förslaget till beslut kommuniceras till föräldrarna och de får lämna sina synpunkter.

Tingsrätt – vad beslutar de om? Vad gör jag om jag inte är nöjd med beslutet?

Tingsrätten fattar beslut i frågor om vårdnad, boende och umgänge i de fall föräldrarna inte kommer överens om det. Beslutet fattas efter domstolsförhandling med förhör med parter och eventuella vittnen samt familjerättens utredning som underlag.

Idag bjuds barn in till uppföljning till familjerätten efter fastställd dom (cirka 3–6 månader), vilket är en lagstadgad skyldighet. Det är dock frivilliga samtal som familjen kan tacka nej till.

Information om hur du överklagar följer med ditt beslut.

Ensam vårdnad, vad är det och vad krävs för att någon ska få det?

Det är endast i undantagsfall som en förälder beviljas ensam vårdnad. Avgörande vid frågan om vårdnad är vad som är bäst för barnet. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska man enligt föräldrabalken särskilt fästa avseende vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och – barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

Vid bedömningen av som är bäst för barnet ska man även ta hänsyn till barnets egen vilja. Vilken hänsyn som ska tas beror på barnets ålder och mognad.

Barnet har trots ensam vårdnad rätt till umgänge med båda sina föräldrar, om inte Tingsrätten fattar beslut om begränsningar i umgänget.

Vad betyder umgänge?

Ett barn har rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller att de har annan kontakt, till exempel via telefon eller videosamtal.
Umgänget är till för barnet. Hur ett barns umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med ska se ut ska bestämmas utifrån vad som är bäst för barnet

Vad betyder boendeförälder?

När två föräldrar som inte bor tillsammans och har gemensam vårdnad om ett barn kan barnet bo hos en av dem (boendeförälder) eller hos båda. En domstol kan besluta vem barnet ska bo hos om föräldrarna inte kan enas. Det som är avgörande är vad som är bäst för barnet.

De kan också skriva ett avtal om vem barnet ska bo tillsammans med. Ett sådant avtal gäller på samma sätt som en dom om det har godkänts av individ- och familjenämnden.

Svensk socialtjänst arbetar för att barn ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. Socialsekreterare som arbetar med barn och unga arbetar enligt en av Socialstyrelsen utarbetad metod för utredning och genom­förande av insatser inom socialtjänsten riktad till barn och unga. Metoden heter BBIC (barns behov i centrum) och används av socialtjänster i hela Sverige. Nationell lagstiftning är sedan flera år tillbaka i hög grad anpassad till barnkonventionen. Barns rätt att bli hörda är till exempel i stor utsträckning reglerad i föräldrabalken, social­tjänst­lagen, LVU och LSS.

Svensk socialtjänst arbetar för att barn ska få sina rättigheter och behov tillgodosedda. Den stora merparten av den hjälp som socialtjänsten erbjuder och beslutar om är frivillig och genomförs i samarbete med barn och förälder. När ett barn vårdas i ett annat hem än sitt eget ska vårdnadshavarna bidra till kommunens kostnad med en så kallad egenavgift fram till att barnet fyller 18 år, och avgiften får inte överstiga underhållsstödsbeloppet. Kommunen gör ingen ekonomisk vinst på att placera barn i familjehem eller HVB.

Kommunen finansieras med skatt, intäkter/avgifter och statliga bidrag. Kommunalskatten ger huvuddelen av intäkterna. Varje år beslutar kommunfullmäktige hur kommunens pengar ska fördelas mellan olika nämnder och ger dem uppdrag att arbeta med.