Storstäder delade kunskap om civil beredskap

I början av april samlades säkerhetschefer och beredskapssamordnare för flera av landets största kommuner i Umeå för att nätverka, prata och lära mer om civil beredskap och utbyta erfarenheter.

Målet för nätverket "Storstad" är att tillsammans utveckla kommunal beredskap. Medarbetare på kommunens säkerhetsenhet deltar i nätverket och arrangerade konferensen denna gång.

– Nätverket ger oss möjlighet att ta del av hur andra jobbar med beredskap och vi i Umeå har också insikter och erfarenheter att bidra med. Det har stor betydelse för oss alla i arbetet att stärka vår förmåga i kommunala verksamheter. Styrkan med nätverket är att det drivs av och för kommuner som själva deltar, inte av någon extern organisation, säger Erika Berg, beredskapssamordnare.

Umeå, en viktig del av E12-korridoren

Ett geopolitiskt perspektiv gav ramarna för dagens säkerhetsläge i världen och Norden, en del av förutsättningarna att utgå från i beredskapsarbetet. Arktis som område är av stort strategiskt intresse globalt och Norden är det utvecklade Arktis. Det är främst här det bor folk jämfört med Sibirien och de norra delarna av Grönland och Kanada, visade Niklas Ekdal, professor, Umeå universitet/CBRNE-centret och en av flera inbjudna föreläsare.

Den så kallade E12-korridoren, från Atlantkusten i Norge genom Västerbotten i Sverige och över Kvarken till Finland är av central betydelse för transporter och gränsöverskridande planering och samverkan, både i fredstid och vid en eventuell militär konflikt i öst. Umeå har en viktig roll som en central nod längs denna korridor och det påverkar också Umeås och kommunens arbete som en del av totalförsvaret.

Omställning och kontinuitetshantering

Kommunens beredskapssamordnare presenterade bland annat pågående arbete i Umeå för att ställa om och få alla förvaltningar i kommunorganisationen att arbeta för civil beredskap.

– Vi har kommit igång och strävar mot att hela organisationen ska vara redo, både till vardags och ytterst för krig. Skulle det värsta hända måste vi arbeta tillsammans i förvaltningarna, vi äger gemensamt frågan om beredskap i kommunen, säger Erika Berg.

Ett projekt pågår för att systematisera beredskapsarbetet på förvaltningarna med så kallad kontinuitetshantering. Det ska minska avbrottstider och upprätthålla förmåga att driva verksamheter vidare när störningar och kriser inträffar. Genom att systematiskt analysera och riskbedöma kritiska delar kan förvaltningar planera för att upprätthålla verksamheter så långt möjligt också vid störda förhållanden.

Vi är alla en del av Umeås beredskap och totalförsvaret. Hemberedskapen måste också utvecklas, medvetenheten har i allmänhet ökat på senare år och många har en krislåda med det viktigaste hemma, men det finns mer att göra.

Invånare måste också vara redo

Vi är alla en del av Umeås beredskap och totalförsvaret. Hemberedskapen måste också utvecklas, det vill säga enskilda invånares förmåga att klara sig själva en tid utan samhällets stöd. Medvetenheten har i allmänhet ökat på senare år och många har en krislåda med det viktigaste hemma, men det finns mer att göra.

– Vi arbetar till exempel med beredskapsveckan i september varje år för att uppmärksamma vad kommunen gör och vad invånare själva kan och förväntas göra. Vi hoppas att många verksamheter i kommunen vill delta och bidra med aktiviteter under beredskapsveckan, det kan vara både för medarbetare och invånare. Från konferensen tar vi bland annat med oss ett erbjudande från Nacka kommun; en digital utbildning i hemberedskap som vi ska erbjuda Umeås invånare under hösten, säger Tomas Svedgård Lindmark, beredskapssamordnare.