3.3.2 Växtbäddar och jordar
Egenkontroll/provning
Projektör ska tydliggöra i beskrivningstext att åtgärder under mark ska dokumenteras och redovisas löpande till Parkens representant. Det ska anges att avsyning och avstämning ska annonseras god tid i förväg och utföras av, alternativt tillsammans med Parkens grönkompetensansvariga.
Till åtgärder under mark räknas
- analysresultat av jordprov (redovisas så snart det inkommer till entreprenören)
- avsyning av schaktbotten (görs innan påförsel av jord)
- avstämning av jordkvalitet (görs innan påförsel av jord i växtbädd)
- avsyning av slutgiltig växtbädd (jorddjup, jordkvalitet, jämnhet etcetera).
Vid projektering av plantering intill vattenanläggning (damm/fontän) i park/torgmiljö ska åtgärder vidtas för att undvika att jord och-/eller marktäckningsmaterial kommer ner i damm eller filter.
Terrass/schaktbotten
Vidare anges, att växtgropar ska luckras med skopa eller tjältand dels för att jord ska få kontakt med fyllnadsmaterial eller material i terrassbotten. Efter luckring kan föreskriven jord påföras. Vid täta terrasser (exempelvis för jordar med 20 viktprocent eller högre lerhalt) ska projektör genom färdig handling säkerställa att överskottsvatten leds bort från växtbädden, till exempel genom att föreskriva nedläggning av dränering.
Vid trädgropar och planteringar ska terrassbotten kontrolleras för att säkerställa att vatten inte blir stående. Beställare ska ges tillfälle att inspektera terrassbotten innan växtjord påförs.
Särskild hänsyn ska tas till träds känslighet att planteras för djupt. Marknivå/grus får därför inte fyllas upp ovanför rothals. Träd föreskrivs också därför att planteras på klack.
Jord/jordprofil
Vid projektering ska i första hand naturliga jordar eller jord från befintlig plats föreskrivas för användning i växtbäddar för att tillvarata den naturliga strukturen, det organiska materialet och de mikroorganismer som finns i jorden. Jord ska ha provtagits för att utreda möjligheten samt anpassas och gödslas, kalkas etcetera utifrån växtlighetens behov. Se även dokument 2.2.1 Geoteknik och geohydrologi.
Vid ombearbetning av jorden ska åtgärder vidtas för att undvika att jorden ändrar sin naturliga struktur och goda egenskaper.
Om inte naturliga jordar eller jord från befintlig plats ska återanvändas ska Gator och parker ges möjlighet att tillhandahålla jord.
Vidare ska föreskrivas att för träd och buskar ska växtbäddens hela profil (det vill säga både växtjord och mineraljord) bestå av en homogen jord där kornfördelningen inte får vara avvikande i olika skikt. Denna princip överensstämmer bäst med en naturlig markprofil. Texturen ska alltså hållas tämligen ensartad (sorterad) medan mullhalten i växtbäddar ska variera i de två olika skikten (mineraljord och växtjord).
AMA-text gällande fyllnadsmassor runt träd/växtlighet/i växtbäddar ska kompletteras med fokus på att undvika organiskt material (stubbar/ris/grästorv et cetera), skräp/avfall eller asfalt eller liknande.
Träd och planteringar i växtbädd i grönyta
För träd, buskar och perenner i grönytor gäller att den övre delen (ned till 400 millimeters djup) ska vara humusberikad och mullhalten ligga på 5–8 viktprocent medan den undre delen av växtbädden (under 400 millimeter) med mineraljord ska innehålla som mest 2 viktprocent mull. Undantag för specifika växtslag kan göras.
I vissa specifika projekt där fokus ligger på perennplanteringar kan en jord som är anpassad för detta behöva föreskrivas med större mullhalt.
Gräs
När det gäller gräsytor ska dock mullhalten i de översta 100 millimetrarna vara 3–5 viktprocent. Totala växtbäddsdjupet bestäms i varje specifikt projekt.
Skelettjord
Planteringar med skelettjord kan användas av olika anledningar. Beroende på anledning ser uppbyggnaden av jorden olika ut. Det är därför viktigt att klarlägga typ av funktion som skelettjorden ska ha.
Skelettjord, där växtbäddens jordvolym inte är tillräcklig och/eller där markytan behöver förstärkas, för att tåla marktryck från trafik, blandas växtjord in. Detta sker med nedspolning.
Skelettjordar som ska hantera dagvatten och-/eller utöka trädens syretillgång under mark, byggs upp med en växtbädd av krossmaterial utan jord. Dels eftersom det är hålrummen (porerna) i det grövre materialet som är viktiga för rötternas utbyte av syre och koldioxid, dels för att tillfälligt kunna fördröja en mindre mängd dagvatten. Växtbädd utan växtjord utförs med material utan nollfraktion; makadam med minsta fraktionsstorlek 32–63. Denna variant av skelettjord blir också en förstärkning för att tåla marktryck från trafik.
Gatuträd som har goda förutsättningar för upptag av näring, vatten och syre ökar också hållbarheten för gatuanläggningen.
Geotextil läggs som materialskiljare på skelettjordens sidor, dock ej i botten av skelettjorden eller mot växtbäddar och trädgropar.
Marktäckning
Marktäckningsduk föreskrivs inte.
För träd i grönytor ska marktäckning företrädesvis föreskrivas med flis framför bark. Utläggning av flis (bark) blir en garantiskötselåtgärd. Se Skötsel under garantitid. , 108 kB, öppnas i nytt fönster.
Flis kommer slutligen att brytas ner och gynna mikroliv och bli till näring för träden, flis har en lägre nedbrytningshalt än bark. Marktäckning utan marktäckningsduk tillsammans med flis skapar också bättre luftbyte och mikroliv i jorden under etablering. Extra gödsling i form av långtidsverkande gödsel ska föreskrivas i samband med att flis (bark) läggs ut.
För träd i hårdgjorda ytor föreskrivs att marktäckning med 25–35 millimeter makadam med fraktionsstorlek 2–4 millimeter. Grusets ytnivå ska vara i höjd med omgivande hårdgjorda ytor. Vid förekomst av markgaller runt träd gäller samma mått och fraktionsstorlek som ovan.
Bullervall/Upplag av jord
I projekteringsskede där växtbädd planeras på kulle/bullervall/schaktmassor ska hänsyn tas till att kapillärt vatten saknas och att omflyttning av stora jordmassor ofta innebär packade jordar. Vid uppläggning av jordmassor föreskrivs att jord läggas i den ordning som den grävdes upp. Understa lagret i den naturliga markprofilen ska vara underst även efter omflyttning. Mellanlagring av jorden är viktig och rätt hantering ska prioriteras.
Vid mellanlagring ska maximal höjd på matjordsupplag anges för att syrebrist för mikro- och makroorganismer ska undvikas. Tid för upplag ska minimeras av samma orsak.
Vid mellanlagring bör maxhöjden för upplag av sandjord anges som = 2 meter och för lerjord = 0,6 meter. Upplaget bör ha sluttande kanter för att vattnet skall kunna rinna av.
Om maxhöjden frångås ska motivering för upplagets maximala höjd, packningsgrad, årstid, jordart, uppläggningsmetod, planerad skötsel av upplaget, vattenhalten och till sist hur lång tid jorden skall ligga finnas angivet.
Harpning anges och utförs innan jord läggs ut. Görs vid torr väderlek.