3.3.5 Gräs- och ängsytor
Vid projektering ska högvuxet gräs och ängsytor övervägas framför bruksgräsmatta där det är möjligt dels för att öka infiltrationen, minska klimatpåverkan, öka den biologiska mångfalden och minska skötselkostnader.
Vid modellering av terrassen kan underlaget bli hårt packat i och med att arbetsfordon kör på ytan och skopan trycker till jorden, varför luckring före utläggning av matjord ska föreskrivas. När matjord läggs ut ska en viss överhöjning av ytan föreskrivas i och med att matjorden sätter till sig, se 3.3.2 Växtbäddar och jordar.
Släntlutning för ytor med brantare lutning än 1:3 medför arbetsmiljöproblem och ska undvikas. Sprutsådd är att föredra för stora och/eller branta ytor, till exempel vägslänter och bullervallar. Sprutsådd bör föreskrivas direkt på mineraljorden. Om det är väldigt brant och stor risk för erosion bör kokosnät föreskrivas alternativt ängsmatta som slås fast med träspik.
Gräsytor måste vara slutbesiktigade och godkända innan vintern.
Skötsel under garantitid ska följas
, 108 kB, öppnas i nytt fönster..
Bruksgräsmatta
Frösått gräs
Fröblandning kan variera beroende på önskat utseende och typ av underlag men ingående frösorter ska vara lämpade för norrländskt klimat och de på platsen rådande markförhållandena.
Vid gångväg, cykelväg, gata och torg där vinterväghållning förekommer samt där snöupplag och grushögar planeras, ska sådd av gräs ske innan den 23 juni/midsommar. Detta för att gräset ska hinna etablera sig och ge en mer motståndskraftig yta mot mekaniskt slitage. Sådd av gräs eller äng på övriga ytor ska göras innan 1 september.
Om handsådd sker ska det framgå i bygghandling att fröet blandas med ett fyllnadsmaterial, som till exempel sågspånsmjöl, vetekli eller sand för att få en jämn fördelning av fröet på ytan. Vidare ska frön eller fröblandning myllas ned med gallervält utan tyngd på ett jämnt och välpackat underlag förslagsvis med gallervält under tyngd. Detta för att säkerställa enkel och snabb etablering samt för att underlätta för skötsel.
Sprutsådd sker genom att frö, bindningsmedel, eventuellt gödsel och vatten blandas. Därefter sprutas denna blandning ut i ett jämt lager. Fördelarna med denna metod är att fröet hålls på plats vid exempelvis regn samtidigt som bindningsmaterialet har en förmåga att dra till sig fukt, vilket är viktigt för fröet vid etablering.
Odlad grästorv
Torvläggning ska främst föreskrivas på ytor där högintensiv användning sker. Kan också föreskrivas där det är svårt att begränsa beträdande av ytan under utläggningsarbete och etableringstid (det vill säga högt slitage).
Vid projektering ska fröblandning styras och krav på leverantör ställas utifrån aspekten på enhetlighet, klimat de på platsen rådande markförhållandena. Grästyp ska dokumenteras.
Utläggning av torv ska göras senast 15 september för att undvika etableringsproblem.
Torv ska föreskrivas så att de är möjligt att fuktighetshållas under utläggningsarbete och vid mellanlagring.
Vidare ska i handling föreskrivas att underlaget vid utläggning ska vara jämnt och hårt packat för att ytan ska etablera sig snabbare och lättare samt för att underlätta för skötsel. Innan torv läggs ut ska underlaget luckras till ett djup av 100 millimeter samt genomvattnas.
Högvuxet gräs
Högvuxet gräs är en yta med en driftform där gräset slås 1–2 ggr per år och där slaget gräs tillåts ligga kvar. Ytan sås företrädesvis in med ängsfröblandning men kan också innehålla blommande örter och perenner. Fokus ligger på att hålla ett lågintensivt och billigt drift- och underhåll. Dessa typer av ytor föreslås dels i och kring vägområden/restytor och i anslutning till naturmark, längs diken, dels på större sammanhängande ytor i parker där det finns utrymme både för öppna klippta aktivitetsytor och mer naturlika och vildväxta ytor.
Utformning och läge ska anpassas så att maskinell skötsel kan utföras, det vill säga det ska vara stora sammanhängande ytor som är lätt att komma åt med större maskiner.
Jorden får inte innehålla fleråriga ogräs.
Ängsytor
Ängsytornas utformning och läge ska anpassas så att maskinell skötsel kan utföras, det vill säga det ska vara stora sammanhängande ytor som är lätt att komma åt med större maskiner.
Jorden får inte innehålla fleråriga ogräs.
Ängssådd föreskrivs företrädelsevis under april–maj men med tillägg av mer noggrann bevattning jämfört med höstsådd (augusti).
Utsädesmängd föreskrivs förslagsvis till 3–3,5 milligram per kvadratmeter.
Växtplatsen bör vara solig. Jorden bör vara väldränerad och inte för näringsrik. Höga halter av kväve och fosfor har negativ inverkan på ängsfloran. Om marken består av matjord bör det föreskrivas att matjordslagret grävs bort och ängen anläggs på den underliggande magra alven. Om endast en del av matjorden föreskrivs att tas bort bör det tilläggas att terrassen bör djupgrävas och blandas med den magrare alvjorden (dels för att undvika skiktning). Därefter bör det föreskrivas att ett lager på cirka 200 millimeter med magra jordmassor läggs på.
Det är viktigt att ängen sköts rätt både i färdigställande skötsel och under garantitid. Enkel skötsel får inte likställas med ingen skötsel alls. Under första året kommer mycket ettåriga ogräs från jordens fröreserv att gro.