Allmän lämplighetsprövning av bebyggelse
Plan- och bygglagens regler
Grundläggande lämplighetskrav för markanvändning finns i plan- och bygglagen (PBL). Om detaljplan finns sker prövningen mot detaljplanens bestämmelser. Om ansökan inte strider mot detaljplanen ska bygglov beviljas. Finns det områdesbestämmelser får ansökan inte strida mot dessa. Någon byggrätt finns dock inte varför det också krävs en allmän lämplighetsprövning av både lokalisering och placering/utformning. Kommunen avgör när och var detaljplan ska upprättas, det så kallade kommunala planmonopolet. I vissa fall får lämplighetsprövning inte ske direkt i bygglovärende utan kräver detaljplanläggning, det så kallade detaljplanekravet.
Utanför planlagt område sker den allmänna lämplighetsprövningen utan annat planstöd än riktlinjerna i översiktsplanen och dess fördjupningar samt bestämmelserna i PBL. Prövningen kan därför i det enskilda bygglovärendet bli både omfattande och komplicerad.
Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden samt miljökvalitetsnormer i miljöbalken (MB) ska följas.
PBL innehåller krav på bebyggelsens lokalisering samt byggnaders placering och utformning. Bestämmelserna är allmänt hållna och preciseras av kommunen i översiktsplanen.
Översiktsplanen redovisar vilka allmänna intressen som ska beaktas. Eftersom det grundläggande kravet är att mark som ska få användas för bebyggelse skall vara just från allmän synpunkt lämplig för ändamålet, innebär detta naturligtvis att översiktsplanens riktlinjer har en mycket stark och som regel avgörande betydelse för den allmänna lämplighetsprövningen.
Vid prövning i varje enskilt ärende skall emellertid hänsyn tas även till enskilda intressen. Sådana avväganden har inte skett i översiktsplanen. Detta kan i vissa situationer, där det enskilda intresset är starkt, innebära att det allmänna intresset får vika. Bedömningarna görs normalt av Byggnadsnämnden.
Allmänna intressen kan i enskilda ärenden också framföras från olika sektorsorgan, till exempel Trafikverket eller Länsstyrelsen.