Verksamhetsplan
Nämnden upprättar en verksamhetsplan för varje verksamhetsår. Verksamhetsplanen beskriver hur nämnden och verksamheten ska genomföra grunduppdrag, uppfylla mål, förverkliga tilläggsuppdrag och använda resurser som kommunfullmäktige har tilldelat. Nämnden kan också lägga till egna mål, uppdrag och direktiv för verksamheten i enlighet med kommunfullmäktiges mål och riktlinjer. Nämnden följer fortlöpande upp hur verksamhet och ekonomi utvecklas och rapporterar till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Nämnden har ett övergripande ansvar för att alla barn folkbokförda i kommunen har tillgång till förskola och pedagogisk omsorg samt skolgång i kommunens egna eller i fristående verksamheter. Nämnden ansvarar för kommunal förskola inklusive förskolor på minoritetsspråk, pedagogisk omsorg i form av dagbarnvårdare och nattisverksamhet, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola och fritidshem.
Strategiområden
För- och grundskolenämnden har tillsammans med gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden tre långsiktiga strategiområden. Respektive strategiområde återger hur nämnderna ämnar förverkliga det nationellt lagstadgade uppdraget tillsammans med det kommunala uppdraget. Strategiområdena syftar också till att skapa förutsättningar för en sammanhållen utbildningskedja där övergångar mellan olika skolformer stärks.
Alla barn och elever, oavsett social och ekonomisk bakgrund, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning, ska ges förutsättningar för att nå målen med utbildningen.
En likvärdig skola för alla barn och elever syftar till att kompensera för och utjämna skillnader som uppstår i och med socioekonomiska skillnader, behov och förutsättningar.
För att utjämna skillnader mellan barn och elever har nämnden beslutat om resursfördelningsmodeller som bidrar till likvärdiga förutsättningar skolornas arbete för att eleverna på skolan ska nå målen för utbildningen oavsett barnens och elevernas socioekonomiska bakgrund, kön och funktionsnedsättning.
Utifrån tillgängliga resurser handlar det om att i de pedagogiska verksamheterna säkerställa en tillgänglig och hälsofrämjande lärmiljö tillsammans med kompensatoriska insatser, i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar för barn och elever att nå målen med utbildningen. Ett strukturerat elevhälsoarbete med tydlig roll- och ansvarsfördelning är viktiga förutsättningar för en likvärdig utbildning.
För ökad likvärdighet i ett samhälle i förändring behöver det långsiktiga arbetet med digitalisering inom nämndens område vara i fokus. Kunskaper i att hantera och använda digitala verktyg ger goda förutsättningar att delta i fortsatt utbildning och ett framtida arbetsliv samt kan bidra till minskad känsla av utanförskap.
Hög kompetens hos rektorer, lärare och övrig personal inom förskola och skola utgör en framgångsfaktor för barnens lärande, trygghet och trivsel i den pedagogiska verksamheten. Undervisningens kvalitet och utvecklingen av undervisningen i relation till barnens behov och förutsättningar är beroende av ett kompetent ledarskap. Detsamma gäller barn och elevers möjlighet till delaktighet och inflytande, trygghet och studiero som bygger på förtroendefulla relationer.
Kompetensförsörjningen är därför en viktig förutsättning för bibehållen kvalitet i förskolan och skolan. Detsamma gäller att bedriva ett aktivt, systematiskt och medvetet arbetsmiljöarbete som inkluderar barns och elevers delaktighet tillsammans med personalen.
Kunskap och kompetens utvecklas också genom ett nära samarbete med universitet och högskola. I detta samarbete möts professioner i kollegial samverkan i syfte att stärka undervisningens kvalitet och därmed bidra till barn och elevers måluppfyllelse såväl kunskapsmässigt som socialt.
Alla barn och elever ska klara sin utbildning och utmanas i sitt lärande. Utbildningen ska präglas av ledning och stimulans samt höga förväntningar på att eleverna kan och vill lära och utvecklas. Att nå målen med utbildningen är en viktig skyddsfaktor för barnet och elevens möjlighet till en fungerande framtid. Genom att nå kunskapsmålen i skolan får eleven ökade möjligheter att välja utbildning och arbete. Undervisningens kvalitet är avgörande för barns och elevers förutsättningar att nå målen.
Med behörig och kompetent personal säkerställs att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och professionell utveckling sker utifrån uppdraget.
Genom ett systematiskt kvalitetsarbete med fokus på undervisningens kvalitet i förskola och skola identifieras på vilket sätt undervisningen möter upp barn och elevens behov av ledning och stimulans. Det systematiska kvalitetsarbetet ger kunskaper på olika nivåer i styrkedjan om nuläget, åtgärder och effekten av dessa samt en analys av vad som ytterligare behöver göras för att stärka elevernas måluppfyllelse.
Med utgångspunkt i den samlade bilden som ges i uppföljning och analys tar huvudmannen ansvar för utvecklingen av utbildningen.
Övergripande mål
För- och grundskolenämndens övergripande mål är att andelen elever som blir behöriga till nationellt gymnasieprogram ska öka. För att följa hur väl utvecklingen sker mot det långsiktiga målet har delmål formulerats inom respektive strategiområde. Delmålen följs i sin tur upp genom resultatmått. Resultatmåtten för respektive delmål framgår i styrkortet. Uppföljning av övergripande mål samt delmålen sker inom ramen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.
Delmål för ökad likvärdighet
- Jämställdheten i elevernas studieval till nationellt gymnasieprogram ska öka.
- Ungas upplevelse av att må bra ska stärkas.
- Närvaron ska öka.
Delmål för attraktiv utbildning
- Andelen barn och elever i kommunala enheter ska bibehållas.
- Upplevelsen av stimulans, trygghet, studiero, inflytande och delaktighet i och för barn och elevers lärande ska öka.
Delmål för förbättrade studieresultat
- Likvärdigheten i studieresultat i Umeå kommuns grundskolor ska öka.
- År 2025 är Umeå kommuns grundskolor bland de tre första kommunerna jämfört
med kommungruppen större städer avseende andelen elever med slutbetyg från årskurs 9.
