Staden som ryter för jämställdhet

Umeå är en stad som väljer att placera ett konstverk mot sexuella trakasserier mitt i centrum. Handlingen vilar i stadens historia, samtid och progressiva blick framåt. När Umeå växer med sikte på 200 000 invånare år 2050 är jämställdhet ett självklart perspektiv inom hållbar stadsutveckling. Vi låter tre lokala röster ge sin syn på saken.

I hjärtat av Umeås offentliga rum har ett rödlackerat kattdjur med kraftfulla muskler brutit sig ut från sin bur. Flera meter ovanför marken öppnar den sitt gyllene gap, blottar tänderna och vrålar ut över Rådhustorget. Monumentet markerar kommunens ställningstagande mot sexuella trakasserier och är en manifestation tillägnat dem som tillsammans bröt tystnaden under metoo-rörelsen. Att konstnären Camilla Akrakas verk Listen har fått en central och permanent plats i staden är ingen slump. Det finns flera anledningar till att Umeå ofta beskrivs som en progressiv, medveten och jämställd stad.

Konsten uppstår inte i ett vakuum

I Umeå finns ett stort engagemang och en vilja att bryta maktordningar. Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är ett politiskt antaget mål.

När Umeå kommuns kulturnämnd i april 2018 efterlyste en offentlig gestaltning av ett metoo-monument på Rådhus­torget, ledde processen fram till att uppdraget tilldelades konstnären Camilla Akraka. Hon valde att ge konstverket namnet Listen, som en uppmaning till att lyssna, agera och förändra. Verket visar upp en medveten lek med konservativa och maktassociativa material som möter en berättelse om frigörelse. Ett monument, som vad vi vet, är det första i världen med koppling till metoo-rörelsen, som beställts av en offentlig organisation.

Linda Gustafsson är Umeå kommuns jämställdhetsstrateg och samordnare för kommunens kommission för social hållbarhet. En roll som gör att hon på ett naturligt sätt ser verket i ett större sammanhang.

– Ett konstverk som Listen uppstår inte i ett vakuum, utan är resultatet av en historisk rörelse i en viss riktning över lång tid. Kommunen tog initiativet, men det här hade aldrig hänt om människorna i Umeå hade varit ointresserade av jämställdhetsfrågor.

– Ett initiativ som Listen, med en enig nämnd, säger en del. Att smälla upp ett rytande kattdjur på torget är inte det första du provtrycker i en kommun om du inte har gjort ett gediget arbete före det.

Vad gäller Umeåbornas respons lyfter Linda att människor givetvis har olika syn på offentlig konst och verkets gestaltning.

– Det finns alltid åsikter kring offentlig konst och konstnärliga tolkningar. Så ska det vara och upplevelsen av konsten är ju din egen. Däremot finns det en anledning till att själva ställningstagandet bakom Listen inte blir en särskilt stor provokation i vår stad.

Linda betonar att genomförandet av Listen tyder på erfarenhet och kunskap i frågor om makt och kön, i både samhället och den organisation som arbetat med saken. Hennes syn på vad som möjliggör den här typen av satsningar är att det handlar om en mix av platsens historia, kommunens arbete, stadens olika initiativ, aktiva föreningar och en engagerad befolkning.

Sara Gustavsson är vd för Visit Umeå, vars uppgift är att utveckla och marknadsföra Umeåregionen som en attraktiv besöksdestination för både affärs- och privatresenärer. Hon tar fasta på den förändringsresa som Listen signalerar. Att det är en tydlig markering om att det är nog nu, att vi måste gå vidare mot nya mål, mot förändring och förbättring. Verket, som vissa kallar ”puman” eller ”metoo-monumentet”, är en insats helt i linje med det varumärke som Sara arbetar med dagligen.

– Puman är en kraftfull symbol för vad Umeå länge har stått för och vill stå för framåt. Hur en frustration förvandlas till en enorm styrka.

I rollen som marknadsförare av Umeå konstaterar hon stolt att det inte är alla städer som kan skryta över ett sådant konstverk. Under rundturer för besökare brukar Visit Umeå berätta om könsperspektivet inom stadsutveckling. För en stad som tar position som besöksmål, mötesstad och evenemangsstad är jämställdhet och hållbarhet i allra högsta grad centralt.

–Umeå har jobbat länge och gediget med alla hållbarhetsfrågor, har ett litet försprång och hög aspiration. Det behov jag ser framåt är att fortsätta det arbetet och spetsa till oss ytterligare för att behålla vår position.

Mona Lidén, jobbar som centrumledare i den centrala gallerian Utopia, som ligger precis vid Rådhustorget och konst­verket.

– Det är ett fysiskt bevis på vad Umeå vill förmedla som kommun och varumärke. Så smart! Placeringen mitt i hjärtat, i vardagsrummet i vår stad, är givetvis helt rätt. Utformningen som sådan, med ett kattdjur som vrålar och har brutit sig ur en bur, tycker jag ger en kraftfull symbolik för den jämställdhetsfråga som fortfarande drivs.

Mona konstaterar att även om vi kan tycka att vi har kommit långt, så är det är mycket arbete kvar tills vi har en helt och hållet jämställd värld.

– Jag skulle vilja säga att det är ett modigt grepp av vår kommun, men egentligen är det snarare så att jag nästan kräver det.

Det är tydligt att Monas värderingar rimmar med konstverkets innebörd. Hon förklarar varför hon till och med har valt att tatuera Listen på sin överarm.

– Jag kände att det både är en symbolik kring själva frigörelsen för kvinnor, att vi inte trycks tillbaka längre, och även givetvis en hyllning till Umeå.

Mona är inte är född och uppvuxen i staden, utan har ena foten i Västerbottens inland. Hon skrattar till när hon beskriver sin relation till Umeå och slår samtidigt fast vad som är viktigt för henne.

– Jag är inte inföding, har inte bott här i alla tider och kan inte säga vad som är rätt sida om älven, det ger jag själva F i. Däremot trivs jag här och har skapat min vuxna person i staden, vilket gör att jag tryggt kan sätta Listen på armen och känna att jag står för det. Jag tycker att Umeå är en bra plats för mig att fostra mina barn, i någon slags jämlik värld.

Den socialt hållbara staden

Umeå är en stad som växer och tar sikte på 200 000 invånare år 2050. För att skapa förändring i relation till stadens tillväxt och utveckling strävar kommunen målmedvetet efter att bygga in ett jämställdhetsperspektiv.

I Linda Gustafssons roll ingår att ta del av olika undersökningar, analysera och identifiera vad som krävs för att öka människors välbefinnande i staden.

– Utvecklingen av en socialt hållbar och jämställd stad är bara möjlig om alla människor som lever i staden deltar, genom att kommunen och andra offentliga organisationer, invånarna, civilsamhället och näringslivet, pratar och samarbetar med varandra.

I Umeå underlättas samverkan av korta avstånd, både rent geografiskt och mellan människor. Jämställdhet är på agendan och stadens aktiva kvinnorörelse, universiteten och det offentliga har genom åren växelvis stärkt varandra. Redan 1989 valdes Umeå ut som en av tre kommuner till en regeringssatsning med syfte att undersöka hinder för jämställdhet och arbeta bort dessa.

Kommunen har under lång tid arbetat med jämställdhetsfrågor på ett aktivt, systematiskt och strategiskt sätt.
Arbetet med frågor som inkludering och jämlikhet har gett effekt. När invånarna i en stad känner sig delaktiga i samhället och har tillit till varandra ökar tryggheten och välbefinnandet. Det skapar en bra grund för att leva ett gott liv.

– Umeå ligger bra till i jämförelser av tillit i samhället. Många upplever att vardagslivet är stabilt och tryggt. Att tillvaron är meningsfull och att vi är delaktiga i staden. Det bidrar till att vi litar på varandra, vilket får människor att må bra.

Umeå har goda förutsättningar att vara en jämställd stad, men som för alla platser finns också utmaningar att ta itu med. För att ta vara på goda värden och utveckla olika stadsdelar arbetar kommunen både med statistik, analys och bred dialog. Genom stadsdelsdialog får Umeåbor beskriva vilka sin stadsdel både muntligt och digitalt, utifrån vilka platser de trivs på och vad de önskar för stadsdelen i framtiden.

Kulturell och kreativ kraft

När det gäller Umeås potential som en hållbar, jämställd stad i relation till andra städer, finns det några faktorer som sticker ut. Utopias centrumledare Mona Lidén lyfter fram Umeås styrkor inom innovation och de kreativa näringarna.

– Att vi har en kulturell och kreativ kraft i den här staden är avgörande. Jag tror att den typen av verksamheter och hjärnor kommer att göra avtryck på ett sätt som gör att medborgare och inresande kan ta sig an frågan på ett annat sätt.

Visit Umeås vd Sara Gustavsson är inne på samma spår.
– Umeå har en kombination av kreativitet och entreprenörskap. Det finns en öppenhet med naturliga inslag av ifråga­sättande enligt stadens akademiska anda.

Stadsplanering som verktyg

Kommunens strategier för hållbar tillväxt ringar in att det offentliga rummet ska utvecklas så att alla kan vistas där på lika villkor. Umeå arbetar innovativt med stadsplanering som ett verktyg för jämställdhet. Genom åren har perspektivet utvecklats från att handla om representation, belysning och färre buskar till ambitionen att planera och bygga en stad som utjämnar maktrelationer. Frågorna rör exempelvis hur vi människor rör oss i staden, vem som utgör norm när staden byggs och vem som får ta plats i det offentliga rummet.

Linda Gustafsson betonar att jämställdhet är en avgörande del för en socialt hållbar stad. Hon beskriver hur det systematiska arbetet rör hela staden och att det ger konkreta avtryck, på gator, i parker, på skolor och arbetsplatser.

– Jämställdhetsperspektivet finns med när en park utvecklas eller en cykelväg byggs, men det arbetet är inte synligt på samma sätt som ett konstverk.

Offentlig konst inom stadsutveckling

Förutom Listen finns fler satsningar i Umeå inom offentlig konst och hållbar stadsutveckling, där jämställdhets­perspektivet är tydligt uttalat.

Stationstunneln mellan Järnvägstorget och stadsdelen Haga är planerad och utformad med ett jämställdhetsperspektiv för att vara en trygg och tillgänglig plats, med stort ljusinsläpp, rundade hörn för bättre överskådlighet och uppgångar i mitten.
Passagen är en hyllning till den Västerbottniska författaren Sara Lidman, där förbipasserande får uppleva det 170 meter långa glaskonstverket Lev! med olika citat från henne.

Det offentliga verket som donerats till Umeå Kommun Nobody puts baby in a corner blickar ut över Vasaplan, knut­punkten för stadens lokala busstrafik, med en uppmuntran till stadens medborgare att inte begränsa sin rörelsefrihet i det offentliga rummet.

Umeås digitala satsning Gendered landscape visar staden som en spelplats för jämställdhet och ojämställdhet, för att tydliggöra att normer och strukturer kopplade till kön spelar roll.

I Årstidernas park vid Umeälven har kommunen utvecklat platsen Frizon efter dialog med unga tjejer om det offentliga rummet.

Kärnan till förändring

En stads identitet är mer än dess gator och byggnader. Bortom björkarna erbjuder Umeå ett urbant utbud inom kultur, nöje och mat. Runt hörnet väntar naturen med både skog, snö och hav. Kärnan på platsen är Umeåborna som bär stadens själ och historia, med ett mod som får både individer och samhället att växa och utvecklas. Här ryter vi med stolthet och blicken in i framtiden. För tro oss, Umeå – vill alltid mer.